Till startsidan valitse kieli choose language

Fjällgåsuppfödningen i Hämeenkoski

Fotoalbum Beskrivning Kontakt med gården Motivering Gårdens beskrivning Gåsuppfödningen Ekonomin Historia och byggarbeten Grundandet Gässen Uppfödningshistoria Genetiska undersökningar Byggkronogi

Beskrivning

Kontakt med gården

Pentti Alho
telefon / fax +358 3 7654727,
Mobil +358 440 654727

Motivering

Sedan 1995 har inga vilda fjällgäss hittats häckande i Finland. Syftet med fjällgåsuppfödningen i Hämeenkoski är att möjliggöra artens återupplivande genom utsättningar. Pä gården i Hämeenkoski lever cirka hundra fjällgäss, en fjärdedel av världens alla fjällgäss i hägn. Fjällgåsgården i Hämeenkoski är såtillvida unik i Finland, att det inte finns flera än enstaka par av fjällgäss annorstädes i vårt land. T.ex. har Högholmens djurpark bara fem individer, som sällan lyckas med häckningen.

Gårdens beskrivning

Fastigheten i Hämeenkoski ägs och bebos av Pentti och Kaija Alho. De tar hand om fjällgässen och ett antal andra fåglar, av vilka flera har kommit skadade till gården och inte förmår överleva i naturen. Inhägnaderna är helt övertäckta med nät, som fyller de krav som ställs för att bekämpa fågelinfluensan. Gässens vingar har aldrig amputerats. Amputation är förbjuden inom EU från och med år 2000.

Gårdens yta på ca. 5000 kvm indelas i den nya och den gamla delen samt området för skadade fåglar och ett lagerhus

Den nya delen:
- tolv häckningsbås (a 25 kvm )
- en växthusliknande vintergård på ca 200 kvm
- en inhägnad på 1500 kvm med två hygieniska vattendammar i betong
Den gamla delen:
- tio häckningsbås (a 50 kvm )
- en nyligen renoverad vinterhall på 150 kvm
Området för skadade fåglar:
- en vinterhall på 100 kvm med golvvärme, simbassäng mm.
- en inhägnad på 200 kvm med betongdamm
Lagerhuset (36 kvm) för förvarning af foder mm.

Gåsuppfödningen

Paruppfödning i separata avdelningar på ca 40 kvm för varje par har visat sig vara den klart bästa uppfödningsmetoden för fjällgäss. I sina bås kan paren häcka i lugn och ro utan att störas av andra par eller av ungfåglar. De kan också observeras på bästa möjliga sätt, och fåglarnas släktförhållanden hålls klara. En uppföding med hundra fjällgäss kan anses vara stor; på en ännu större börjar fåglarna störa varandra kraftigt. Stressen kan delvis minskas genom att hålla andra fågelarter i samma flock med fjällgässen.

Gässen sköts året om av Pentti Alho. Att mata fåglarna samt att hålla gården ren och i skick kräver flera timmars dagligt arbete varierande med årstiden. Fjällgåsens Vänner rf. bistår vid speciella behov med arbetskraft.

Ekonomin

Ursprungligen var gården ett projekt av den finska staten via WWF. Det direkta stödet upphörde år 1998. Sedan dess har Pentti Alho fått sköta både fjällgässen ovh hela gården mest utan ersättning. (Under 2001-2004 finansierade dock EU gården.) Denna ohållbara situation fortsätter ännu i dag. I princip svarar Fjällgåsens Vänner rf. numera för gårdens ekonomi, men sedan 2004 har föreningen bara lyckats få i hop tillräckligt med medel för de dagliga utgifterna och inte kunnit ersätta Pentti Alho för hans insatser. Däremot har flera tusen timmars arbete utförts av föreningens frivilliga.

Föreningen vill belöna alla som bidragit med en gåva motsvarande minst 200 euro. Som belöning delas ut fjällgåstavlor, målade och donerade till föreningen av konstnärerna Auvo Taivalvuo, Kari Eischer, Pekka Saikko, Tom Björklund, Erik van Ommen och Dag Petterson. Bilderna har tryckts i en begränsad, numererad upplaga och signerats.

Försäljningen av T-skjortor och College- bluser är ingen inkomstkälla, men annars roligt. Konstnär Niilo Kallio har bidragit med bilderna på skjortorna. Bilderna kan beskådas i vårt fotoalbum.

Under vissa perioder har den finska statsmakten och EU understött gården, men numera den är den helt beroende av medlemsavgifter och donationer, framför allt det värdefulla stöd, som den får av privata personer och företag, vilka har donerat bl. a. byggmaterial och foder. Vi tackar er alla hjärtligt; se Föreningens webbsida.

Viltgårdens historia

Grundandet

Gården i Hämeenkoski grundades av WWF vid 1980-talets slut, när det hade blivit uppenbart, att den äldre gården på Karlsö inte hade tillräcklig produktionskapacitet för det statliga fjällgåsprojektets (1984-1998) behov.

Gässen

De första 18 fåglarna kom till gården på hösten 1989 från Karlsö dit deras föräldrar hade förts från Öster-Malma där Svenska Jägareförbundet har sin fjällgåsuppfödning. Följande höst kom fyra ungfåglar till samma väg. Senare har nyanskaffningar gjorts från gårdar i Danmark, Tyskland och Sverige. Gässen härstammar ursprungligen från västra delen av Rysslalnd.

Uppfödningen

De första gässlingarna kläcktes våren 1991. Föräldrarna var ett 2 årigt par. Ursprungligen bedrevs uppfödningen i en stor flock, men det visade sig vara dåligt för att de häckande paren stördes av både varandra och de fåglar som inte häckade. Häckbås började byggas 1994. Sedan ders tillkomst har uppfödningen lyckats allt bättre, och år 2002 blev rekordmånga (43) ungfåglar flygga. Beståndet växte relativt kraftigt och uppnådde ett maximum av 133 fjällgäss. Men i december 2005 drabbades Finlands fjällgäss av en förödande olycka då ett oerhört kraftigt oväder ledde till att en stor del av anläggningarna slets sönder och nästan hälften av gässen hamnade ute i snödrivorna där de flesta omkom. Skadan förvärrades av att de fåglar som hade förlorat sin partner inte häckade 2006. På våren 2007 fanns 75 fjällgäss kvar, men skadorna på anläggningarna har reparerats och i maj var häckningen i gång i alla bås.

Genetiska undersökningar

År 1998 publicerades en undersökning som hävdade, att en stor del av fjällgässen i finska och svenska hägn skulle vara hybrider mellan fjällgås och blässgås. Senare har det visat sig, att så inte är fallet.

Under åren 2001 och 2002 blev den genetiska bakgrunden hos fjällgässen i Hämeenkoski utredd i en gentisk kontroll, som innebar en inspektion av både mitokondrialt och nukleärt DNA. Resultaten möjliggjorde att återuppta utsättningarna, som hade varit på time-out efter den första genundersökningen.

Med ett stort tyskt forskningsprojekt år 2006 blev det klarlagt hur felen i de första undersökningrna hade uppstått. De nya rönen bevisade också, att fjällgässen i europeiska hägn har en mycket tillfredsställande genetisk variation. Efter vissa ommöbleringar, i praktiken uttagning av vissa individer och byte av fåglar mellan de olika uppfödningsställena i Europa, kommer vi att ha bästa tänkbara stam för vidare utsättningar. Både forskningsresultaten och Wetlands Internationals syn på dem finns på internet-sidan http://www.piskulkaconf.tk/ .

Byggandet fortsätter. En kronologi

Alla arbeten på viltgården i Hämeenkoski syftar till att förbättra fjällgässens livsvillkor och produktionen av ungfåglar. För bilder, klicka här: fotoalbum.

1989:
- Gårdens första delar färdigställs (WWF och frivilliga) och får sina fjällgäss.
1994:
- De första 10 häckbåsen byggs.
1997:
- Utsättningarna utan fosterföräldrar har misslyckats och avbryts. Samtidigt visar det sig, att metoden med fosterföräldrar har haft framgång i Sverige.
- Gårdens anläggningar har varit konstruerade för en kort livstid och behöver renovering.
1998:
- Jägarnas Centralorganisation donerar medel till en brunn med elektrisk pump.
- De nya 12 häckbåsen byggs. (Tavastlands Miljöcentral)
1999
- En betesinhägnad på 1500 kvm färdigställs till våren (Tavastlands Miljöcentral)
- En stor vinterhall börjar byggas. Den skall ersätta en tidigare hall, som har skadats av snömassorna. (Tavastlands Miljöcentral)
2000: Fjällgårdens Vänner börjar sina byggarbeten på gården.
- Den stora vinterhallen färdigställs. (Fjällgåsens Vänner)
- En 200m djup brunn med tillhörande vattenlednigssystem borras. (Tavastlands Miljöcentral) Detta möjliggör följande förbättringar:
- Nästan en kilometer av el- och vattenledningar läggs. Alla häckbås får rinnande vatten.
- En simbassäng i betong (diam. 3 m) vid den nya hallen gjuts.
2001:
- Fjällgässen får en bassäng till. Nu har de två.
- Området för vård av skadade fåglar börjar byggas.
  - Den ena av två gamla vinterhallar byggs om till ett fågelsjukhus med simbassäng och elektrisk golvvärme.
  - Området får en egen bilväg.
  - Området förses med en likadan betongdamm som fjällgåsinhägnaden.
2002:
- Fågelsjukhsbyggnaden färdigställs.
  - Under arbetet med fågelvårdshallen har den tilltänkta standarden höjts av veterinärmedicinska skäl. Varma rum med diskbänk och el byggs för veterinären och hela hallen isoleras bättre än planerat.
- Fågelvårdsområdet isoleras från fjällgässen med staket och täcks med nät.
- Den andra ursprungliga vinterhallen är försvagad och bryts under snön.
2003:
- 4 av de äldre häckbåsen moderniseras till samma standard som de nyare, som tål tjälen.
- Den vinterskadade hallen rivs och ersätts med en fin snötålig konstruktion.
2004:
- Ett förvaringsrum (35m2) för foder byggs i lättbetongstackor.
- 3 äldre häckbås moderniseras till samma standard som de nyare, som tål tjälen. (7 nu redan upprustade, 3 kvar)
2005:

Målsättningen var att viltgården skulle vara helt färdig vid årets slut och att man skulle ha möjlighet att hålla sig med två oberoende flockar året runt. Följande arbeten utförs år 2005:
- Den tredje hallens renovering slutförs och både hallen och uteområdet framför den täcks med nät och togs i bruk.
- Uteområdet framför fågelsjukuhshallen täcks med nät och tas i bruk.
- De sista 3 kvarvarande ursprungliga häckbåsen rivs och ersätts med nya.
Natten före den 1. december hände katastrofen då ett ovanligt oväder förstörde en stor del av anläggningarna: taknätet på den 1500 m2 stora huvudinhägnaden totalförstördes och staketen trycktes in. Likaså slets taket i 12 häckbås. Skadorna uppskattades till ett värde av 10 000 euro. Vid årsskiftet hade området röjts av allt bråte och vid samma tillfälle rengjorts och fått en ny hygienisk sandgrund. (De överlevande gässen hade fått plats i den nya hallen, som lyckligtvis hade färdigställts på hösten.)
2006:

År 2006 fortsätts reparationsarbetena efter katastrofen 2005. I synnerhet kan bassängerna och alla häckbåsen tas i bruk igen.
- De 12 skadade äckbåsen får nya tak, ett nät med ryskt ursprung som hade skaffats för andra ändamål.
- Den öppna inhägnaden på 1500 m2 delas i fyra mindre avdelningar.
- Hälften av den stora inhägnaden täcks mned ett metallnät och kan tas i bruk. Efter det funktionerar gården nästan som normalt .
- Alla takkonstruktioner förstärks med stöttepelare och ett vajersystem.
2007:
- På våren 2007 är anläggningen helt i skick och målet för 2005 har uppnåtts: alla häckbås kan användas och det finns plats för två separata flockar om vintern.
- Fodermagasinet färdigställs och målas.
- ...
Följande arbeten:
- Hela området rengörs
- Den gamla konstgjorda dammen med lerbotten fylls och blir betesmark igen.
- Vatenledningarna får tillbaka sin värmeanläggning som förstördes i samband med katarstofen 2005.
- Små "privata" betesareal byggs vid en eler två häckbås. Meningen är att tesa om detta är ett bra sätt att förse de häckande paren med färsk föda.
DU ÄR VÄLKOMMEN ATT BYGGA MED OSS. TILLSAMMANS KANN VI RÄDDA FJÄLLGÅSEN!

<script language="JavaScript" src="/~kahanpaa/counter/counter.js"></script>