|
|
RUOA 005 Grammatik II (5 sp) |
|
Kursens lärare: Mikko Kuronen (hemsida) E-post: mikko.j.kuronen@jyu.fi Mottagning: torsd. 11-12 Rum: P201
|
Välkommen till grammatikkursens infosida! Grammatikkurs II består av 13 föreläsningar (13 x 2 t.) och 6 övningsträffar (6 x 2 t.). Även föreläsningarna kommer ibland att innehålla övningsmoment; frågor, uppgifter etc. som ni oftast får fundera på och försöka lösa parvis. Kursen har ett kontrastivt och problemorienterat perspektiv samt generellt ett pragmatiskt grepp – det centrala innehållet på både föreläsningarna och övningsträffarna är att jämföra svensk och finsk grammatik teoretiskt och praktiskt. De vikigaste inlärningsmålen på kursen är: i) Bättre och djupare kännedom om de grammatiska skillnaderna och likheterna mellan svenska och finska. ii) Att lära känna till och grammatiskt kunna förklara de problem som är typiska just för finskspråkiga inlärare. iii) Att lära känna igen acceptabla och oacceptabla grammatiska konstruktioner och också kunna motivera varför så är fallet. Det preliminära programmet för föreläsningarna ser ut som följer: Föreläsningarna 1-3: Grammatiska inriktningar och skolor under 1900-talet, central grammatisk terminologi och viktiga analysgrepp samt om dessas bakgrund. Tillämpbarhet av grammatisk kunskap. Olika faktorer att ta hänsyn till vid grammatisk beskrivning av ett språk (dialekt vs riksspråk, diakroni vs synkroni, normativitet vs deskriptivitet etc.). Språktypologier, universella och språkspecifika drag. Genomgången kombineras med verklighetsnära och praktiska exempel från svensk och finsk grammatik samt diskussion och korta uppgifter. Föreläsningarna 4-5: Nominalfraser. Species samt bestämda och obestämda former i svenskan (artikelbruk, nakna nominalfraser, generell species etc.) Problematiska substantivböjningar: val av genus, böjning av nya ord/lånord, varumärken/produktnamn, förkortningar etc., förekomsten av foge-s, val av singular/plural, problematisk kongruens. Föreläsningarna 6-7: Verblära: passivformer, verbens s-former, verbpartiklar och verbfraser: problem ur finskt inlärningsperspektiv. Föreläsning 8: Att uttrycka modalitet i svenskan och finskan. Föreläsningarna 9-10: Ordföljd - olika satstyper och satsledens ordningsföljd. Olika sätt att presentera ordföljdsregler t.ex. med hjälp av satsscheman: vad fungerar vid undervisningen? Genomgång av typiska inlärningsproblem för finskspråkiga. Föreläsning 11: Talspråks- vs skriftspråksgrammatik. Nya drag och nymodigheter i svensk grammatik. Föreläsningarna 12-13: Grammatiska särdrag i finlandssvenska. Prepositioner: problem vid inlärning ur finskt perspektiv. Participformerna. ÖVNINGARNA: På kursens hemsida på Optima hittar du alltid de uppgifter som vi går igenom under övningsträffarna. Optima-sidan öppnas under första kursveckan i januari. Skriv ut och gör övnigarna till träffen! Under övningsträffarna går vi igenom de frågor som behandlats på föreläsningarna ungefär i den ordning som ovan anges i programmet för föreläsningarna. NÄRVAROKRAV: Närvarokrav på kursen: frivillig närvaro på föreläsningarna, övningarna är obligatoriska (om man är tvungen att vara borta en gång t.ex. p.g.a. sjukdom el.dyl fallerar inte hela kursen med det - kom och tala med mig!). Föreläsningsmaterial kommer att finnas på på Optima-sidan; det matas in där i sin helhet successivt under kursens gång. LÄSTIPS: Följande lästips ges till alla kursdeltagare, men i synnerhet till dem som ej deltar i föreläsningarna: 1. Tor Hultman: Svenska Akademiens språklära. 2. Språkrådet: Språkriktighetsboken. 3. Nils Jörgensen & Jan Svensson: Nusvensk grammatik. 4. Maria Bolander: Funktionell svensk grammatik. Speciellt Hultmans och Bolanders böcker är nyttig läsning för er - bra exempel och i Bolanders bok dessutom intressanta problem och frågor att fundera på! TENTAMEN: Tentamen är i december (troligen den sista lektionen). I den testas hur bra du nått inlärningsmålen (se ovan). I tentamen kombineras - liksom på övningsträffarna i våra uppgifter - i möjligaste mån praktisk kunskap med teoretisk insikt, dvs. man ska kunna tillämpa den teoretiska grammatiska kunskapen på konkreta företeelser och praktiska problem. |